Text: Karin Näsström Bild: Karin Näsström och Wikipedia Web: Sten Ullerud
Livets museum är ett medicinhistoriskt museum. Vi fick vid den guidade visningen veta mer om kroppens funktioner och om viktiga framsteg inom medicinen som har skett i Lund, inom bl a dialys och utvecklingen av respiratorer. Världens första kliniskt användbara konstgjorda njure utvecklades i Lund och världens första ultraljudsapparat för medicinskt bruk samt världens första pacemaker, tillverkad av svenske ingenjören Rune Elmqvist 1958, visas på museet.
’Det är långsamt att vara här – om Vipeholms sjukhus’, om livet på ”sinnesslöanstalten” Vipeholm som öppnades 1935 i Lund. Det var ett specialsjukhus avsett för ”svårskötta obildbara sinnesslöa” män. Idag säger man intellektuell funktionsnedsättning. År 1947 sattes det så kallade sockerförsöket igång och 1953 kom de vetenskapliga resultaten. Socker kunde medföra en ökning av kariesaktiviteten. Vare sig patienter eller anhöriga var tillfrågade om sitt deltagande i studien.
Under 1950-talet var Vipeholm som störst med drygt 1 000 patienter på sjukhuset. Det var en sluten institution, mer förvaring än omsorg. Man avrådde från brevväxling mellan de intagna och anhöriga och vänner. Många hjärtskärande texter ur brev, som inte delats ut till de som bodde där, eller brev från dem till deras anhöriga och vänner visas. Man ansåg på den tiden att det var bäst och lugnast för dem som bodde där. Först år 1968 trädde en ny lag i kraft, den så kallade Omsorgslagen, som gav rätt till en meningsfull vardag även för intellektuellt funktionsnedsatta.
Utställningarna på Livets museum är interaktiva och vi kunde testa på olika stationer, bl a mäta den egna reaktionshastigheten, bli lurad av synvillor och testa luktsinnet.

Text: Karin Näsström Bild: Karin Näsström, Jonny Nilsson och Wikipedia
Web: Sten Ullerud
Skissernas museum grundades 1934 och är en del av Lunds Universitet. Här finns världens största samling av skisser, modeller och förlagor till svensk och internationell offentlig konst och består idag av ca 35 000 verk av både svenska och internationella konstnärer från det tidiga 1900-talet fram till vår tid.
I den svenska salen visas verk av bl a Sigrid Hjertén, Isaac Grunewald och Siri Derkert och verk av samtida konstnärer som Linn Fernström, Ann Edholm och Matthias van Arkel.
Verk av internationella konstnärer, som Henri Matisse, Sonia Delauney, Jenny Holzer och Ferdinand Legér finns och de stora, monumentala verken av Sonia Delauney visar hennes fascination av flygets utveckling. Museet har Europas främsta samling av skisser från Mexico av bl a mexikanske muralmålaren Diego Rivera. Hans oljemålning anknyter till dåtidens politiska händelser.
En exakt kopia av statyn av Margaretha Krook, som står utanför Dramaten i Stockholm, finns på museet. Ett flertal små modeller av skulpturer som känns igen är av bl a Strindberg, Nils Ferlin m fl.
Henry Moores stora skulptur ’Hill Arches’, som symboliserar en familjegrupp, kan ses både i storformat och som ’för-modell’. Skulpturernas delar är vända mot varandra. De två större delarna ses som ’föräldrar’ och den mindre som ett ’barn’ och de välvda formerna i ’Hill Archer’ böjer sig beskyddande över det runda klotet, ’barnet’.
Stora delar av museets samling är digitaliserad och sökbar på webben. En dag fylld av kroppskunskap och kulturupplevelser. Rekommenderar varmt att besöka båda museerna

Text: Ulf Staafgård Bild: Ulf Staafgård , Elisabeth Öjing , Wikipedia Web: Sten Ullerud
Vid vårt besök i Petri kyrkan inleddes den med en orgelkonsert med musik av Bach, vilket var en upplevelse att få lyssna till. Efter den blev det en guidad visning av den kunniga Anne Rouponen. Från början var namnet på kyrkan Petri-Pauli kyrka. Sillperioden var omfattande med goda intäkter när man exporterade sill till Hansastäderna. Handelsmännen tog intryck av deras kyrkor som blev en mall för Petri kyrkans uppförande. Kyrkan började byggas under 1300-taletoch omnämns första gången år 1346. Kyrkan låg då 80 cm under dagens golv. Det glasade schaktet visar 4 olika golvnivåer under lika många sekler. Kyrkorummet fick under 1500-talet vita väggar, vilket gäller även idag. Före reformationen fanns det 60 altare, som försvann till förmån för kyrkbänkar och predikstol. På golvet ligger gravstenar och borgare kunde köpa en gravplats. År 1831 bestämdes att inga nya gravstenar fick placeras, så man öppnade en gravplats vid G A Torg. Idag finns 51 gravstenar kvar i kyrkan mot tidigare 206 st. Predikstolen från 1599 är rikligt utsmyckad med religiösa motiv. Altartavlan är från 1611 och gjord av trä och förgylld med guld. På båda sidor finns kungligt monogram som från början var dansken kung Kristian IV och som ersattes efter 1658 med kung Karl XI:s monogram och riksvapnet Tre Kronor. Till vänster om entrén finns Krämarkapellet från 1400-talet med kalkmålningar. I slutet av 1800-talet murades en vägg avskilt från kyrkan, varvid kapellet användes för förvaring av stadens brandsläckningsutrustning. När kapellet åter blev en del av kyrkan, bevarades de ursprungliga kalkmålningarna som kan beskådas. Mitt i kapellet står Dopfunten från år 1601. Den fantastiska orgeln från 2019 är med digital teknik integrerad med de 4 äldre orglarna.

Text: Johnny Nilsson Bild: Jonny Nilsson och Limhamns Museum Web: Sten Ullerud
Vi var ett 70 tal nostalgi sugna seniorer som hade mött upp på Restaurang Gastronomiharmoni på Annebergsgården för att lyssna på Christer Andréasons berättelser om färjorna som gick. Vi startade med kaffe och fastlagsbulle dagen till ära (fettisdagen). Efter ett antal minnesvärda och nostalgiska bilder över svunnen tid samt en del anekdoter från främst Limhamn – Dragör färjornas tid väcktes säkerligen hel del minnen upp från deltagarna. Vi var nog väldigt överens om att det var en härlig tid ”NÄR FÄRJORNA GICK”.

Text och bild: Lisbeth Nilsson Web: Sten Ullerud
Den 26 januari 2026 besökte Aktiva Seniorer Rådhuset i Malmö. Vi var
två grupper som fick en intressant och trevlig guidning av kommunfullmäktiges
ordförande Carina Nilsson.
Vi började i Kommunfullmäktigesalen där kommunfullmäktige har sina möten
på torsdagar klockan 13:00 en gång i månaden. Det är totalt sextioen ledamöter fördelade på åtta olika politiska partier.
Allmänheten är välkommen att lyssna på debatterna där och ta del av dokument
som rör beslut som fattats. Bland annat nämndes beslutet om att pensionärer
numera kan åka buss vilken tid på dygnet utan kostnad.

På vägen till Landstings salen gick vi via korridoren där vi stannade till och beundrade
det fantastiskt vackra taket. Väl inne i Landstings salen föll blicken omedelbart
på det stora konstverket längst ner i salen målat av Gustaf Cederström. Konstverket föreställer Magnus Stenbock som 1709 talar till Malmöborna inför väntat danskt anfall.
Alla väggarna i salen är fyllda med olika kungliga porträtt och där bland annat drottning Margareta Valdemarsdotter född 1353 som genom skicklig politik och diplomati blev regent över Danmark, Norge och Sverige. Denna fantastiska drottning
skickade ersättning till alla kvinnor som blivit våldtagna under kriget.

När dörrarna öppnades till Knutssalen, som stod färdig 1868, bländades man av de tre kristallkronorna som glänste i taket, totalt 55.000 prismor. En gång om året putsas alla dessa prismor för hand och enligt vaktmästaren som gör jobbet tar det en vecka. Knutsgillet har bekostat en del reparationer på Rådhuset och därmed har de
evigt tillträde till Knutssalen. Salen används mestadels till olika mottagningar, konserter och fester.
Rådhuset har öppet hus några gånger om året för privatpersoner. Har du inte varit där
passa då på vid dessa tillfällen att göra ett besök.

Text: Chrsitine Rosenqvist Bild: Wikipedia Web: Sten Ullerud
Vi tänkte att det gått troll i att uppleva Claude Monet.
Tidigare försök har misslyckats eftersom utställningen
flyttats till annan ort. Denna gången fick vi med mycket kort
varsel besked om att man stängde 2 månader än vad som
tidigare planerats. Trots det kunde vi åka till ”Reffen” i
mellandagarna.

Utställningen inleddes med kort biografi över Monet och
hans tid i slutet av 1800-talet. Väggarna var kantade av
hans tavlor (kopior förstås) och den berömda bron var uppbyggd,
liksom skiftande projicering av bilder.
Vi hade utverkat VIP-biljetter som gjorde att vårt sällskap
med speciella glasögon verkligen kunde tränga in i Monets värld.
Vi var också lovade som kompensation för ändrade tider att var
och en skulle få en affisch med sig, vilket infriades.

Några minuters färd med vår ”egen” buss tog oss till Restaurant
Lynetten för lunch eller frokost som dansken säger. Med magnifik
utsikt över småbåtshamnen fick vi rågade portioner av riktigt dansk
fläskesteg med allehanda tillbehör. Tvärs över hamnen kunde vi också
se det spektakulära fjärrvärmeverket där liftar pilade upp och ner till
toppen. Man har nämligen en skidbacke på det sluttande taket.
I strålande solsken denna vintriga eftermiddag vände vi åter kosan
över bron till Malmö Opera.

Text: Marie Prytz Bild: Elisabeth Öjing Web: Sten Ullerud
Vi var två grupper som besökte utställningen ”Malmö – först, bäst och vackrast”
på Tekniska museet. En utställning som handlar om klass, kamp, kris och kreativitet
om människorna som format och formats av sin stad, en resa genom 150 år. 
För oss besökare blev det en spännande vandring tillsammans med vår guide genom de nio olika tidsperioderna. 
Det fanns mycket att upptäcka och uppleva. Kockums Mekaniska Verkstad startade 1840 sin verksamhet på Davidshallsgatan där de bland annat tillverkade spisar, ugnar och spottkoppar. Företaget började även att tillverka jordbruksmaskiner och material till järnvägen. 
Arbetarrörelsen var aktiv och ”Murarna” var de första som startade fackförening på 1880-talet. Det första barnsjukhuset blev byggt på 1880-talet.
 I början av 1900-talet var kontrasterna mellan fattiga och rika stora i Malmö. All hjälp till de fattiga skedde på frivillig basis, bl a fanns en stor sparbössa placerad mitt i stan där de som ville kunde lägga en slant som sedan delades ut till de fattiga. Många av de fattiga barnen saknade skor, så på C A Nilssons Toffel och Träskoaffär tillverkades träskor till dem för att de skulle slippa gå barfota. Barnen skämdes för att visa sig i dessa tofflor så fort vädret tillät gick de barfota igen.
Det var en mycket intressant utställning och som någon sa ”den kan man besöka flera gånger”